Många läsare har hört av sig och frågat hur det går med Zombiedrömsloggen. Och ja, den lever. Men det började bli lite löjligt tyckte jag. Man kan väl säga att zombiesar har fått en mkt mindre roll i mitt liv nuförtiden. Min hjärna var inte tillräckligt stor för båda två. Min enorma libido verkar tagit över.
Jag måste vara djupt störd. Något som är mer återkommande än sexdrömmar för mig är zombiedrömmar. Nivet, ett hederligt “zombie outbreak” och jag är mitt i allt och måste skydda mig och mina vänner. Kom just på att jag drömde en inatt. Tänkte skriva här varje gång jag drömmer en så att ni förstår vidden av min rubbning.
Mitt förra inlägg var jättebra och jättekul när man kunde se filmen men nu har den tagits ner från cyberspace och jag hittar ingen annan lika bra så skit i det. Som tröst har ni här en jätteviktig film om hur man överlever ett “zombie outbreak”.